Nu får man naturligtvis hålla queerteori hur högt man vill, det är ju en vetenskaplig disciplin numera, men helt applicerbar på frågor som ”ska vi utbilda nyanställd personal på vårt publiceringsverktyg och den senaste utgåvan av InDesign själva eller ska vi ta in en konsult?” eller ”Kan vi kanske hitta vad vi behöver till det eller det projektet hos exempelvis bukowskis?” är den ärligt talat inte. Många spörsmål som till exempel hur vi ska knyta är närmare samarbete med en av firmans största kunder urartade snabbt till att handla om hur en av kundens företrädare (förmodligen alla) ”läser” henne som kvinna, vilket man tydligen inte får göra. Jag som trodde att de läste henne som kommunikationsansvarig, men tydligen hade jag fel där. Vad hon ville bli läst som framgick aldrig. Som sagt jag inget emot homosexuella över huvud taget, jag bryr mig inte det minsta om vem du har sex med. Men den här personen gick liksom inte med på det. Nej, hon förutsätter på en gång att alla sitter i hemlighet och diskriminerar henne. Alltså är man skyldig till förtryck tills motsatsen är bevisad vilket naturligtvis är stört omöjligt. Den inställningen leder till att precis allt i hennes ögon blir en fråga om hennes sexuella identitet. Om nu en man skulle säga ”Nu får du lägga av. Vi pratar ju om reklambudgeten för nästa halvår här” blir han genast ett solklart exempel på ett förtryckarsvin som försöker maskera de patriarkala maktstrukturerna. Om en kvinna säger samma sak eller något liknande (vilket har hänt mer än gång) är hon en förledd marionett som omedvetet upprätthåller samma patriarkala strukturer och underminerar sin egen och alla andra kvinnors existens. Fast tror inte att det här egentligen handlar om verkligt eller ens inbillat förtryck. Snarare handlar det om person som av en eller annan anledning är frustrerad och ger uttryck för via mitt tycke irrelevanta och mindre effektiva kanaler. En annan kollega som tidigare samarbetat med den personen berättade senare för mig att även det skar sig ganska snabbt. Inte på grund av upplevt förtryck relaterat till sexuell läggning. Nej, så skulle de två skriva en rapport tillsammans. Men vår bekant E. vill tydligen inte vid under några omständigheter sitta ner, gå igenom saker och ting ordenligt för att sedan skriva ihop rapporten. Hon propsade istället att den här andra kollegan skulle lite drygt hälften och sedan skicka över varpå E. skulle sammanfoga texten med sin del, redigera ihop allt och lämna in. Men det var inte poängen med den här rapporten, tanken var att två personer skulle bolla fram och tillbaka och arbeta fram förslag på nya lösningar. Inte skriva ner lite spridda iakttagelser på varsitt håll som ena sedan skulle omformulera till ett i sammanhanget ovidkommande queerpolitiskt inlägg.